Skrivplatser

Jag tänker på skrivmiljöer. Var skapas litteraturen? På olika platser. I olika bemärkelser.

Ifjol våras reste vi till Oslo. En av dagarna besökte vi Ibsenmuseet. Som läsning under resan hade jag med mig en pocket med några av Henrik Ibsens klassiska dramer. Jag brukar ibland under resor ha med mig litteratur från platsen eller landet som besöks. När vi reste till Andalusien våren 2012 hade jag med mig Hemingways roman Klockan klämtar för dig i bagaget.

Ibsens våning i Oslo, där han skrev sin dramatik, är nu museum.

I Granada gick vi till Lorcas hus, en sommarbostad, som också numera är museum. Jag minns ett rum med Lorcas skrivbord. En plats för skrivande.

Miljöer i en roman

Jag läste Therese Bohmans roman Sanningsberget, som utspelar sig i andra miljöer än Norrlands inland. Det mesta av handlingen utspelar sig i Kolmården och Norrköping, men det finns också scener från Göteborg och Stockholm. Tiden i berättelsen är från 1989 och framåt, till nära nutid. Som läsare känner jag igen en del av Norrköping. Drottninggatan finns även i den staden, och inte endast i Stockholm. Det är fint att läsa hur ett par av huvudpersonerna besöker skivbutiken Vaxkupan i Norrköping. Det är många miljöer som behöver bli skrivna.

Noveller i tidningar

I biografier läser jag om hur författare tidigare skrev och publicerade noveller i dagspressen. Tidningarna som publicerade noveller var fler. Romaner var ibland följetonger i dagstidningar. Fackförbundspressen har också länge publicerat noveller. Den korta berättelsen. Nu är det vanligare med enskilda noveller i litteraturtidskrifter, eller i radions P1.

Litteratur från inlandet

Jag läser Elin Willows roman Inlandet från 2018. Mycket av den norrländska litteraturen genom tiderna utspelas i inlandet. Protagonisten i Willows berättelse rör sig i ett icke namngivet samhälle, ett mindre samhälle, en plats i Norrlands inland. Det skulle kunna vara i Västerbotten. Jag läser vidare.

En blogg om läsning

Det blev 5 inlägg på den här bloggen under 2024. Mest om böcker. Och detta fram till mars månad.

Läsning i mars

 

Vissa författare återkommer i mitt läsande genom åren. I mars 2024 har jag läst:

 

Christer Enander, Om natten ringer de döda, Tankebok (2014).

Cecilia Davidsson, Leva lite till, Noveller (2023).

Klas Östergren, Två pistoler, Roman (2021).

Dylan Thomas, Död och öppningar, Dikter av Dylan Thomas, som utgavs i original 1946. Denna svenska utgåva 2023 är översatt av Axel Englund och boken har ett efterord av Judith Kiros.

Johan Kling, Repris (2023).

Läsning i februari 2

 

 

Mer februariläsning. Denna månad läste jag även Philippe Claudels roman Monsieur Linh och den lilla flickan (översatt av Lisa Lindberg, 2011). Jag har tidigare läst Philippe Claudels roman Grå själar (2006).

Sedan läste jag noveller. Marie Norins tomasfilmerna, från 2016. Och Sune Jonssons novellsamling Hundhålet, som utgavs första gången 1962. Olof Wretling har skrivit ett förord i nyutgåvan från 2021, som är den utgåva jag läste. När jag läser Sune Jonssons berättelser från Västerbotten, och funderar på det dialektala i språket, så kommer jag att tänka på Stina Stoors novellsamling Bli som folk (2015). Om Thorsten Jonsson, som också skrev noveller vilka utspelar sig i Västerbotten, har jag skrivit tidigare här på bloggen.