Platser i norrländsk litteratur

Platser i litteraturen. Mikael Niemis roman Sten i siden utspelar sig mest i Pajala med omnejd under 1930-talet, men läsningen ger också tankar om hur tillvaron kan ha sett ut i övriga Norrbotten vid den tiden. Jag tänker på Kalix-trakten. Delar av den innehållsrika romanen utspelar sig senare i tiden, på 1970-talet och i nära nutid. Mikael Niemis Sten i siden leder också tankarna till andra arbetarskildringar. Jag tänker på P O Enquists Musikanternas uttåg, där platsen för romanen är Västerbotten.

Miljöer i en roman

Jag läste Therese Bohmans roman Sanningsberget, som utspelar sig i andra miljöer än Norrlands inland. Det mesta av handlingen utspelar sig i Kolmården och Norrköping, men det finns också scener från Göteborg och Stockholm. Tiden i berättelsen är från 1989 och framåt, till nära nutid. Som läsare känner jag igen en del av Norrköping. Drottninggatan finns även i den staden, och inte endast i Stockholm. Det är fint att läsa hur ett par av huvudpersonerna besöker skivbutiken Vaxkupan i Norrköping. Det är många miljöer som behöver bli skrivna.

Litteratur från inlandet

Jag läser Elin Willows roman Inlandet från 2018. Mycket av den norrländska litteraturen genom tiderna utspelas i inlandet. Protagonisten i Willows berättelse rör sig i ett icke namngivet samhälle, ett mindre samhälle, en plats i Norrlands inland. Det skulle kunna vara i Västerbotten. Jag läser vidare.

Läsning i februari 2

 

 

Mer februariläsning. Denna månad läste jag även Philippe Claudels roman Monsieur Linh och den lilla flickan (översatt av Lisa Lindberg, 2011). Jag har tidigare läst Philippe Claudels roman Grå själar (2006).

Sedan läste jag noveller. Marie Norins tomasfilmerna, från 2016. Och Sune Jonssons novellsamling Hundhålet, som utgavs första gången 1962. Olof Wretling har skrivit ett förord i nyutgåvan från 2021, som är den utgåva jag läste. När jag läser Sune Jonssons berättelser från Västerbotten, och funderar på det dialektala i språket, så kommer jag att tänka på Stina Stoors novellsamling Bli som folk (2015). Om Thorsten Jonsson, som också skrev noveller vilka utspelar sig i Västerbotten, har jag skrivit tidigare här på bloggen.

Bloggen 2023

Den här bloggen är min första samling med texter (och bilder). Jag började göra inlägg – texter, länkar och bilder – hösten 2007. Mest har det handlat om läsning och skrivande, ibland om musik och annat, som resor och ”Norrland”.
 Jag skrev etiketter. En viss variation finns bland ämnena. Några gånger har jag publicerat noveller, prosa och lyrik som jag har skrivit. Så det är lite olika saker som finns här i bloggen, men fler texter än bilder. Oftast mina fotografier från olika platser där jag befunnit mig, på resa eller i närmiljön. En del texter har publicerats med bilder. Men mest har jag skrivit mina blogginlägg. Det finns återpubliceringar, men i stort sett ligger inläggen i den ordning som de skrivits och utformats.

Sommarresor

I år deltog jag åter i Norrländska litteratursällskapets sommarmöte. Det hölls på Hola folkhögskola i Prästmon, samma plats som 2019. Kul att vara tillbaka. Efter sommarmötet reste jag med familjen på semester i Höga kusten. Vi vandrade genom Skuleskogen, åkte sedan vidare med båt ut i skärgården. Vi for till Ulvön och Trysunda. Nya platser. Efter Köpmanholmen och Örnsköldsvik åkte vi tåg till Kalix. Sommaren 2019 for vi till Lofoten. Även den gången en resa med tåg och buss, och båt. Det årets sommarresa, längre norrut. Nu i sommar blev det till Höga kusten, och sedan Kalix.

Fyra haikudikter (Kalix, sommaren 2018)

 

Epatraktorn kör

långsamt längs gatan fram, som

sent åttiotal.

*

Blåbär och hjortron.

Vi följer en stig genom

skogen i juli.

*

Ett regn kom ikväll.

Jag sitter vid fönstret, ser

de stilla molnen.

*

Regnet i natten

och genom dagen hit, nu

rensas luften klar.

Vår, sommar

 

Ännu en vandring med orden

genom våren 2022.

Ännu en vandring längs stränder

i norr.

Dagar i mars, april, maj.

En blogg med bilder.

Nära och långt borta.

Berättelsens utgångspunkter.

Dit den skrivande går, söker sig.

Uppdatering, november

 Skrivarkurs på distans, PRO Folkhögskola, pågår sedan den 4 oktober.

Länk till en artikel om Norrländska litteratursällskapet/FC Norr

 

Jag hittade en artikel om Norrländska litteratursällskapet, av Karin Bernsprång, i Norrbottens-Kuriren den 17 mars 2017. Jag tycker att det är en bra beskrivning av verksamheten, så jag vill länka till artikeln. 2017 var jag med på sommarmötet i Jokkmokk. I mitten av 90-talet deltog jag i ett par av skrivarkurserna vid Medlefors folkhögskola. Och tidskriften Provins läser jag sedan många år. Läs artikeln i Norrbottens-Kuriren här.

Några böcker som jag läste under hösten 2020

 

Även under hösten läste jag några böcker om skrivande och litteratur. Hemingways Döden på eftermiddagen har jag nämnt tidigare i bloggen. Jag ville se om Hemingway säger något om skrivande i den boken. Mest handlar det om tjurfäktning.

 

I september läste jag Campo Santo av W.G. Sebald. Mycket om litteratur. Jag läste När en ängel går genom scenen, essäer av Jon Fosse, i översättning av Marie Lundquist (10TAL Bok). Fosse är kanske mest känd som dramatiker, men han har också skrivit inom andra genrer, prosa och lyrik.

 

I december läste jag Tala för det gröna i lövet. Ekopoesi som estetik och aktivism (2018), av Peter Degerman. En bok som tar upp ekopoesin, från beatpoeten Gary Snyder och hans tidigare dikter fram till nutidens svenska poeter. Jag hittade den boken på Stadsbiblioteket i Stockholm, lånade och läste. Boken ger en bra bild av ekopoesin.

Uppdatering

 

Nu är det ett år sedan jag senast var i Kalix. I december 2019 åkte vi skidor på Djuptjärns elljusspår. Något år innan for jag en längre sväng. Genom skogen i norr. Ett återseende av platser. Jag stannade till ibland och fotograferade. Samlar på en massa bilder. Ett galleri på en mobilskärm. Det hann bli mörkt innan jag hittade hem. Dagsljuset varar inte så länge i december, januari, men snön lyser upp. Nu är det kallt och snö i Stockholm. Det är fint. Jag har skrivit en stund i eftermiddag. Ute skymmer det och snön täcker gården. Snart februari. Det här blev årets första inlägg på bloggen.

Resa med skrivandet

 

Det var i oktober 1987. På bokhandeln i Luleå hittade jag ett dikthäfte av Malin Wikman med titeln I somras, utgivet på bokförlaget Lekatten. Det året hade jag tagit några ytterligare steg i mitt eget skrivande: en novell, prosastycken och diktförsök. Ja, även en artikel på kultursidan i NSD om boken Ett år i Järvi. Jag samlade ihop några texter och skickade dem till Britt Söderholm som drev förlaget Lekatten. Jag sände även med min första novell. Britt svarade, och jag prövade att skriva om några prosastycken till presens. Ändra från imperfekt till presens, okej. Jag hade nyss fått en elektrisk skrivmaskin, kändes modernt att skriva på en sådan. Vi skrev några brev. Britt var då lärare på en skrivarkurs vid Åsa folkhögskola nere i Sörmland, i Sköldinge, och jag fick tips om den utbildningen. Sent 1980-tal fanns det inte så många skrivutbildningar i Sverige, och inga nätkurser eller liknande forum. Man kan se på ”skrivarvärlden” som att den då var relativt ny. Så i augusti 1989 flyttade jag hemifrån Kalix och ner till Sköldinge för att gå den ettåriga skrivarkursen på Åsa. Under de där åren skrev och läste jag ännu mer. Noveller kunde jag skriva. Lyrik kunde jag skriva. Någon artikel. Vissa skrivövningar kunde utvecklas, eller vara just övningar. Och sedan funderingar på att skriva en roman. Allting blir en resa med skrivandet. Den här bloggen började jag skriva i oktober 2007.

Augusti, skrivande och läsning

 

 

Augustikvällar. Jag började skriva igen. Lamporna tänds i mörkret om kvällarna. En sommartext. Scener i augusti. Sensommar. Jag fortsatte redigera texten. Skrivtid sent på kvällen, som det brukar bli.

 

Jag läser Hemingways Döden på eftermiddagen (översättning av Arne Häggqvist, 1958), hans bok om tjurfäktning. Minns att jag såg affischer om tjurfäktning i Andalusien, i Sevilla när vi reste där våren 2012. Det är en bok som jag har väntat med att läsa, tvekat sedan jag köpte den i ett antikvariat på Drottninggatan. Först nu började jag läsa. Ett kapitel i taget, det får räcka.

 

Hemingway skriver, hittills, inte mycket om skrivande i den boken. Handlar den alls något om skrivande? På något sätt trodde jag det, men får läsa vidare. Skrivandet av noveller tar Hemingway upp i En fest för livet, boken om tiden i Paris på 1920-talet. Döden på eftermiddagen ska, vad jag vet, vara Hemingways största och mest ambitiösa reportage. Läser vidare.

 

Vi reste inte så långt den här sommaren. Endast i Stockholmsområdet, till Lida friluftsgård, Hellasgården och andra relativt närbelägna platser. Det var fint att vandra längs Sörmlandsleden från Lida, mot Tumbahållet. Har aldrig vandrat i den skogen tidigare. Såg orienteringskartor och tänkte på orientering, hur man sprang och letade kontrollerna, skärmarna och att det var ett tag sedan, på 80-talet. Oftast i norrbottniska skogar. Kartor intresserar mig.

Skriva och läsa från vinter till vår

Mycket skrivande i vinter och fram till denna vår. Jag ser över mina noveller. Över jul och nyår – känns avlägset – var vi uppe i Kalix. Åkte längdskidåkning några vändor längs Djuptjärns elljusspår, upp på Rudträskberget. Jag brukar skriva något om skidåkning i Kalix här på bloggen, det hör som till. Läsning och skrivande, för övrigt. Nu läser jag Neil Youngs bok Fredsförklaring. Jag föreställer mig att den boken delvis bygger på just bloggtexter, men vet inte säkert. Neil Young skriver i alla fall personligt om sin musik, sin karriär och historia. Soloartist i början av 70-talet för att ge plats åt sina egna låtar … Alla de kända sångerna. Neil Young skriver med humor och allvar i boken. Jag läser inte så mycket ”rockbiografier”, och Youngs bok tycks mig vara något annat, även om jag på senare tid har läst böcker om Dylan och Springsteen. Fredsförklaring är givande, och dessutom har jag lyssnat på Neil Young i ungefär trettio års tid. En gång har jag sett honom spela live, i Stockholm sommaren 1993. Oförglömligt!

Skrivaråret 2019

Jag har lyckats hålla mig ganska väl till min skrivplanering under året. I januari publicerades min essä Resor på Inlandsbanan i Tidningen Kulturen. Sedan fortsatte jag att skriva på mitt romanprojekt. En del blogginlägg följer kortfattat skrivprocessen under våren. I somras reste vi norrut igen, till Abisko och Lofoten, och till Kalix. Jag var också med på Norrländska litteratursällskapets sommarmöte på Hola folkhögskola i Ångermanland. Där läste jag ett utdrag ur min roman, på öppen scen. Under hösten tog jag upp noveller en period, men den senaste tiden har jag skrivit mest på min roman. Nu om kvällarna fram till jul redigerar jag åter mitt manuskript. Det är ett skrivande som sträcker sig genom månaderna, och så måste det få vara.

Uppläsning på Sommarmötet

Den 4-7 juli var jag på sommarmötet med Norrländska litteratursällskapet/FC Norr, i år på Hola folkhögskola i Prästmon, Ångermanland. Vid öppen scen på fredagskvällen läste jag ännu ett utdrag ur min roman, manuskriptet som jag har skrivit inlägg om här på bloggen under våren. Nu i veckan har jag återupptagit romanskrivandet, efter sommarens resor norrut, förutom Ådalen till Lofoten och till Kalix.

Sommarmöte och skrivande

Även i år åker jag till Norrländska litteratursällskapet/Författarcentrum Norrs sommarmöte, som denna gång hålls på Hola folkhögskola i Prästmon, Nyland, Ångermanland den 4-7 juli.

Snart är det dags att se över mitt nyligen utskrivna manus.

Förebilden

En ny länk här på bloggen. Förebilden skapar musik, låtar och skivor.

Vår

Nu är det verkligen vår. Den litterära månaden april. Under hela vintern har jag skrivit på min roman. I början av hösten och i december skrev jag essän Resor på Inlandsbanan. Jag fortsätter med romanen under våren. Nu har jag gått igenom halva manuskriptet i datorn.