November 1989

Det är 30 år sedan Berlinmurens fall. För 10 år sedan skrev jag det här blogginlägget. Jag minns att jag läste Aftonbladet, såg tidningsbilderna, då i november 1989. Jag såg nog inte mycket på teve eller lyssnade på radio den hösten på Åsa folkhögskola. Nu skriver Wolfgang Hansson om sin rapportering från Berlin i Aftonbladet. Historien går vidare.

Våren 1990 reste vi med folkhögskolan till Krakow i Polen. Och den sommaren tågluffade A och jag i Östeuropa. Berlin, Prag och Budapest. I Berlin sålde man souvenirer i solen där muren tidigare stått. Vi satt i gräset, rörde oss mellan stadsdelarna i det nya Berlin. Nu är det 2019 och jag läser artiklar om Berlinmurens fall, och utvecklingen i Europa och världen tiden därefter. 1989 var ett historiskt händelserikt år, men det är nog först i perspektiv man ser det som tydligast, vilket kan låta som en självklarhet. Det är först i efterhand man ser berättelsen.

Tomas Tranströmer: I arbetets utkanter

I februari läste jag Tomas Tranströmers I arbetets utkanter, en bok som innehåller utdrag ur poetens arkiv. Boken ger intressanta inblickar i Tranströmers skrivprocess, hur en dikt kan se ut från utkast fram till tryckt dikt på boksidan. Jag minns att jag redan i slutet av 80-talet såg ett kulturprogram på teve där Tranströmer berättar om sitt skrivande. Det var 1989 i samband med utgivningen av samlingen För levande och döda. Den boken lånade jag senare i biblioteket på Åsa folkhögskola, där jag gick på skrivarkurs. Jag läste boken ganska snabbt, kanske en genomläsning under en kväll, men dikter i den samlingen följer fortfarande med mig, rader dyker upp i minnet. Det tror jag att många som har läst Tranströmer känner igen sig i.

När jag nu läser I arbetets utkanter, som också innehåller brev, får jag åter intrycket av att Tranströmer ofta delar med sig av tankar om sina dikter och om skrivprocessen. En skrivpedagogik och ett utbyte av tankar om skrivandet som ofta sker genom brev (som brevväxlingen med Robert Bly i boken Air Mail). Det är intressant att en poet talar om sitt skrivande. Jag återvänder ibland till Tranströmers dikter, och har under de senaste åren läst flera av hans haikudikter som ingår i några samlingar.

Essä i Tidningen Kulturen

Min essä Resor på Inlandsbanan som jag skrev i höstas (och i december) finns nu publicerad i årets första nummer av Tidningen Kulturen.

Läs essän här.

Richard Ford, Kulturhuset, Stockholm, 7 november 2017

Tisdag den 7 november framträdde den amerikanske författaren Richard Ford på Internationell författarscen i Kulturhuset i Stockholm. På scenen samtalade Richard Ford med Hans Olav Brenner, som är programledare för ett bokprogram i Norge. Richard Ford är aktuell med en bok om sina föräldrar: Mellan dem. Boken är översatt till svenska av Nille Lindgren (som satt på första raden i publiken).

Det blev ett drygt en timme långt samtal om minnen, vänskap och skrivande. Richard Ford har skrivit sedan han var ung. Han har även provat en del andra yrken. Yrkeserfarenheter som jag tror märks i hans berättelser som belyser det amerikanska samhället. Fords romankaraktär Frank Bascombe, som man kan följa i en rad böcker, arbetar t.ex. som sportjournalist och fastighetsmäklare. Den realism som Richard Ford skrev i sina första böcker kom att kallas dirty realism.

Richard Ford skriver även artiklar för olika tidningar, om Trump och USA i DN, eller om Bruce Springsteens självbiografi i The New York Times.

Jag läste romanen Sportjournalisten och novellsamlingen Vinterfiske redan i början av 90-talet, när Fords författarskap introducerades på svenska, och har följt honom sedan dess. Snart ska jag läsa Kanada!

För tio år sedan var jag senast och lyssnade till Richard Ford i Hörsalen på Kulturhuset. Jag skrev om den kvällen i det här blogginlägget. Den gången samtalade Richard Ford med Daniel Sandström. Ford har besökt Kulturhuset även 2014, och höstens besök sägs vara en fortsättning på det samtalet. Det är en fin tanke: ett samtal som fortsätter, som pågår genom åren.

Sommarläsning, då och nu

I bokhyllan ser jag ett uppochnervänt exemplar av August Strindbergs Hemsöborna. Den romanen läste jag i sommarstugan 1987. Det var svalt väder, det regnade, ungefär som idag.
Hemsöborna skrev Strindberg i Sydtyskland år 1887. Han längtade hem till Sverige och Stockholms skärgård, har jag läst i litteraturhistorien. Jag minns teveserien, som ibland sänds i repris, med Allan Edwall och Sif Ruud som Carlsson och madam Flod.
Den sommaren, några dagar i stugan i Nikkala, läste jag också George Orwells 1984. Dystopin som Orwell skrev 1948.
Den här sommarens läsning är Lawrence Durrells Alexandriakvartetten, i en volym. Nära tusen sidor text som räcker länge.

Norrländsk novellfilm

Igår kväll såg jag en kortfilm med titeln Bröder i midnattssol på SVT Play. (Jag hittade den efter att ha sett ett avsnitt, som jag tidigare missat, av Musikbranschens verkliga stjärnor, denna gång om hiphop och sampling.)

Jag ser Bröder i midnattssol som en novellfilm, i norrländsk miljö. Kortfilmen ingår i en serie på SVT. Kan ses på Play fram till 7 september.

Sommarutflykter

Jag har börjat se över ett manuskript som innehåller både lyrik och prosa. Ser i anteckningar, dateringar att jag skrev på de texterna tidigare 2010 och hösten 2012. Olika perioder och årstider. Det är ett manus som jag tänker fortsätta skriva på den här sommaren. Texter i det korta formatet, förmodligen.

I veckan gjorde vi en del cykelutflykter. Hittade vägar mot Bredäng och Sätra. I Bredäng hölls en festival för barn och ungdomar. 127-festivalen. Varmt och soligt. Inga regnskurar heller idag, som väderprognosen talade om.

Litegrann har jag sysslat med skrivandet. Och läsning. Ikväll, medan Tyskland spelade mot Argentina i finalen på Fotbolls-VM, läste jag ut en bok av Lena S. Karlsson med intervjuer med 34 svenska författare. Många intervjuer från 90-talet och början av 00-talet. Vissa intervjuer tyckte jag mig känna igen, har kanske läst dem i tidskrifter. Liv dröm dikt, heter boken som gavs ut 2007 (Carlsson Bokförlag). Och Tyskland vann Fotbolls-VM.

K special

Juli månad. Om dagarna gör vi en del utflykter. På kvällarna lite skrivande, mest dessa bloggposter. Fotbolls-VM rullar i teve. Ser på matcherna ibland. Om man vill se ett kulturprogram: På SVT Play kan man se dokumentären Vivian Maiers okända bildskatt, som är en fascinerande historia om en fotograf.

Tjugo år

Jag såg första delen av tevedokumentären om Fotbolls-VM 1994. Tjugo år sedan. Vill minnas att vi var uppe i Kalix när de där matcherna spelades. I augusti den sommaren gick jag en skrivarkurs på Medlefors folkhögskola. Vad skrev jag den sommaren? Korta scener, inledningar. Något som 2014 kan publiceras här på bloggen? 1994 gavs en kassett ut med min radionovell ”Har du sagt något till din morsa än?” Jag minns att jag försökte skriva noveller. Och sommaren 1995 gick jag en novellkurs på Medlefors folkhögskola. I många år ordnade Norrländska författarsällskapet, numera Norrländska litteratursällskapet, skrivarkurser på Medlefors folkhögskola i Skellefteå.

Musik i bakgrunden

 Härom kvällen spelade jag Marvin Gayes What`s Going On, musik något i bakgrunden. Jag vet att den räknas som ett klassiskt album, som jag inte hört förrän nu, då jag köpte cd-skivan på en loppis. Jag har läst listor där lyssnare räknar What`s Going On till sina fem favoritalbum. Såg en dokumentär i teve om Marvin Gaye och det albumet. Det var musik i bakgrunden här en kväll. Kommer att lyssna igen. Sedan lyssnade jag på Elvis Costellos skiva North, också den något i bakgrunden.

Vårkväll

Skrivandet i en redigeringsfas nu. Sen kväll i april. Imorgon Valborg. Och det regnade lite, syntes på asfalten utanför huset. Mer vind idag, svalare, efter sol och värme. I Kiruna massor av snö, såg jag på nyheterna i teve. Första maj snart. Och redigering av manus pågår, ofta vid den här tiden, sent på kvällen.

Längs älven

Vi gick längs älven. A och jag. En sen kväll i slutet av juli. Sommar i norr. Vi hade varit och sett Eldkvarn spela Yttersti Bodträsk, långt uppe i skogarna. Åkt buss, fram och åter. Nu gick vi längs älven igen, en sen kväll i norr. Rallarrosen blommade. Ungdomar körde bil ner till älvstranden. 2013. Långt senare. Jag lämnade några varv i raggarsvängen och tog tåget söderut. Då, 1989. Också senare delen av sommaren. Nu är det november. Mörkt utanför köksfönstret. Man pratar fotboll i teve. Jag skriver på bloggen igen. Vi gick över strandängen. Motströms.

Sevilla

Om kvällarna satt vi vid floden. Guadalquivir. På uteserveringen där man kunde dricka en öl, eller en Coca-Cola och apelsinjuice. Skymningen föll. Det var så varmt i april att man lugnt kunde sitta där utomhus och se ut över floden i Sevilla. Restaurangerna höll öppet, middagarna började serveras.

Sedan gick vi till lägenheten som låg några trappor upp i ett närbeläget hus. Vid den gatan ligger en restaurang med bord och stolar på en öppen plats där folk om kvällarna satt och såg fotboll på teve. En dag visades tjurfäktning på teven, vilket också samlade publik.

Madness

Här sjunger den engelska gruppen Madness låten Our House från skivan The Rise And Fall (1982).
Den LP:n inhandlades i Luleå sommaren 1983. En av mina första musikskivor (Jag hade några Elvis-skivor m.m.)
Videon visades i teve, på den tiden då man satt och såg videor i teve.

Amerikansk folkmusik

Nu har jag snart läst hela Greil Marcus Invisible Republic. Skulle vara kul att komplettera läsningen med att lyssna på Anthology of American Folk Music som nämns i kapitel fyra. Sedan finns det förstås Basement-inspelningar att lyssna till också.
Levon Helm från The Band var med i Elvis Costellos show i teve i fredags. Jag satt uppe och såg det. Verkar vara mer av musikframträdanden än intervjuer i Costellos program den senaste tiden. Ett bra program att se sent på fredagskvällarna.

Sjuttiotalsmusik

Vi såg första avsnittet av musikserien The Seventies  i SVT1. 1970. Hårdrockens begynnelse. Ett bra program. Ska följa den serien.

Kalix i början av åttiotalet. Vi lyssnade på Kiss, det var i tolvårsåldern.
Högstadiets korridorer. Ungdomar som gick omkring med Motörhead och Iron Maiden på jeansvästar och satinjackor. Någon grabb bar nitarmband, och ”hockeyfrilla”.
Och i tidningen OKEJ fortsatte käbblet mellan synthare och hårdrockare.

Deep Purple lyssnade jag på. Made In Japan. Det är en bra skiva, från 1972.
Så var jag där igen, i sjuttiotalsmusiken, det passar mig bra.

Nu ska jag och min äldste son åka till Kalix en sväng.
Och i augusti fyller jag 40.

Kobra om cykling

Vi såg Kobra ikväll. Om cykling. Passande för årstiden, nu cyklar folk igen överallt i stan. Jag ska ta mig tid att rusta upp min gamla hoj.
David Byrne från Talking Heads har skrivit något som heter Bicycle Diaries. Han medverkar i Kobra.