Jag
botaniserade i bokhyllorna och hittade romanen Klätterbaronen av Italo Calvino. Jag läste den då jag gick i
gymnasiet på 80-talet (i den här Månpocket-utgåvan). Jag har inte läst om den,
men skulle vilja göra det. Känns som en sommarbok. Första svenska utgåvan kom
1959 och den är översatt av Karin Alin.
Klätterbaronen är skriven
av den italienske författaren Italo Calvino och handlar om den tolvårige Cosimo
di Rondò som en sommardag år 1767 klättrar upp i en av Liguriens väldiga ekar
och stannar där hela livet. ”I samklang
med naturen lever Cosimo sitt
trädliv, rikt på äventyr och strapatser. Han gör långa färder. Han älskar den
sköna Violante. Han kämpar mot pirater. Han författar pamfletter i aktuella
frågor och brevväxlar med tidens stora filosofer. Han står på folkets sida mot
överheten. Ryktet om klätterbaronen sprider sig ute i Europa och själve
Napoleon besöker honom. Inte ens på äldre dar, då reumatismen ansätter honom,
ångrar han att han valt ett ’annorlunda liv’”, berättar bokens
baksidestext.
Jag
minns den som rolig läsning. Det är en roman som man kan samtala om. Det är en
roman som visar vilka möjligheter det finns i berättandet. En roman som kan
inspirera.
Första
kapitlet börjar:
”Det var den 15 juni 1767 som
Cosimo Piovasco di Rondò, min bror, för sista gången satt med bland oss. Jag
minns det som om det var i går. Vi satt i matsalen i vår herrgård i Ombrosa,
fönstren inramade den stora järnekens täta grenverk i parken. Det var klockan
tolv, då vår familj enligt gammal tradition alltid var samlad vid matbordet,
trots att seden från det föga morgontidiga franska hovet att äta middag mitt på
eftermiddagen redan hade vunnit insteg bland adeln. Det blåste från havet,
minns jag, och bladen rörde sig. Cosimo protesterade:
- Jag har sagt att jag inte vill ha dem, och jag vill inte!
Han sköt fatet med sniglarna ifrån sig. Aldrig
hade man sett en sådan olydnad.”
Den
boken ska jag läsa om!
Nästa
bok jag har valt är En författares
övertygelse. Liv, hantverk, konst. av Joyce Carol Oates (svensk
översättning av Ingrid Ingemark, W&W 2005). Det är en samling essäer om
skrivande och läsning. ”Meningen med En författares övertygelse är att den ska vara odogmatisk och
provisorisk. Att den ska handla om själva skrivprocessen
snarare än den osäkra, otrygga rollen att vara författare”, skriver Oates i inledningen.
Jag
har läst den här boken, i maj 2006. Den innehåller många tankar om skrivandet
och litteraturen, skriven av den mycket produktiva författaren Joyce Carol
Oates. Här finns mycket kunskap. Essäerna har titlar som ”Min övertygelse som
författare”, ”Att springa och skriva”, ”Reflexioner kring misslyckande”,
”Inspiration!”, ”Att läsa som författare: konstnären som hantverkare”,
”Självkritikens gåtfulla konst”, ”Skrivkammaren”. En bok som passar bra att
läsa och diskutera på en skrivarkurs: Man kanske vill säga emot Joyce Carol
Oates. Man kanske har funnit helt andra metoder, är på väg mot eller har
insikter som skiljer sig mycket från Oates. Eller så fördjupas kunskaper man
redan har. Den här essäboken kan inbjuda till många diskussioner och samtal.
(2013-05-28)