Här på bloggen kommer jag nu att återpublicera en del texter som tidigare tryckts i tidningar och tidskrifter. Vissa ändringar från originalversionen kan förekomma.
Ett sätt att samla ihop genom åren spridda texter.
söndag 29 maj 2011
Steve Forbert
I nya numret av Sonic har Per Bjurman gjort en intressant intervju med singer-songwriterartisten Steve Forbert. Jag kände inte till honom sedan tidigare. Här är en video från 1979.
tisdag 24 maj 2011
Dylan (tidigare publicerad lördagen den 8:e augusti 2009)
Det finns en intressant intervju med Bob Dylan i augustinumret av Mojo.
Jag har en bok som heter Dylan on Dylan, The Essential Interviews. Innehåller intervjuer från 1962 till 2004. Har ännu inte läst den. Ska läsa.
Jag har en bok som heter Dylan on Dylan, The Essential Interviews. Innehåller intervjuer från 1962 till 2004. Har ännu inte läst den. Ska läsa.
Musiklyssning i maj (tidigare publicerad måndagen den 25:e maj 2009)
Jag försöker bredda mitt musiklyssnande. Det går långsamt. Köpte en skiva som heter 'Round About Midnight, med Miles Davis som spelades i fredags kväll till något glas rött. John Coltrane på tenor saxofon. Jazz. Från 1950-talet. Lät bra.
Bob Dylans senaste skiva från 2009 har jag spelat två gånger. Den är OK och var faktiskt aningen bättre vid andra genomlyssningen; jag har börjat bekanta mig med de där låtarna.
Det är tjugo år sedan jag såg Dylan live för första gången i Globen (som man nu tydligen ska placera en röd liten stuga på). Andra gången jag såg Dylan var på Roskildefestivalen 1990. Och sedan på Sjöslaget i Luleå 1992. Fjärde gången var i Globen 2007 och det är nog min bästa Dylan-konsert hittills.
Jag gillar skivorna Love And Theft, Modern Times och Together Through Life, den inriktningen.
Glasvegas är det ett tag sedan jag lyssnade på.
Bob Dylans senaste skiva från 2009 har jag spelat två gånger. Den är OK och var faktiskt aningen bättre vid andra genomlyssningen; jag har börjat bekanta mig med de där låtarna.
Det är tjugo år sedan jag såg Dylan live för första gången i Globen (som man nu tydligen ska placera en röd liten stuga på). Andra gången jag såg Dylan var på Roskildefestivalen 1990. Och sedan på Sjöslaget i Luleå 1992. Fjärde gången var i Globen 2007 och det är nog min bästa Dylan-konsert hittills.
Jag gillar skivorna Love And Theft, Modern Times och Together Through Life, den inriktningen.
Glasvegas är det ett tag sedan jag lyssnade på.
Konserter (tidigare publicerad måndagen den 18:e februari 2008)
Slutet av åttiotalet.
Vi var här då en gång i maj nittonhundraåttionio, jag och mina två polare. Vi bodde hos en av kompisarnas kusiner ute i Tumba. Vi skulle se Bob Dylan i Globen. Då vi åkte in till stan med pendeltåget så klev vi av vid Södra station, som var nytt då. Ingen av oss hittade särskilt väl i Stockholm på den tiden, men vi hade guide, kusinen från Tumba.
Jag minns att vi åkte Djurgårdsfärja över det blå vattnet i vårvinden och grönskan på Katarinabergets höjder och alla gamla vackra hus och sedan Gröna Lund och Kurt Olsson med damorkester på Stora scenen där och pizzerian och lite Carlsberg och sedan tunnelbanan ut till Globen som ju också var helt nybyggd då. Och jag minns Bob Dylan som uppträdde med huvan uppdragen. Ännu en spelning på hans Never Ending Tour. Inte särskilt engagerat, sa man väl.
Roskilde nittonhundranittio var en helt annan sak. A och jag anlände ganska sent en kväll, tror det var fredagskväll, och möttes av Beds Are Burning med Midnight Oil som var stora då, på den tiden och vi fann en tältplats och slog upp vårt tält till Midnight Oil som spelade för fullt borta på själva festivalområdet och sedan gick vi dit. Och kvällen efter var det Dylan och det var betydligt roligare att se honom där under det stora partyt på Roskilde än i Globen, Stockholm året innan. Hon spelade in den där konserten, eller delar av den, på en medhavd liten freestyle och emellanåt i sorlet och musiken kan man höra mig skråla något entusiastiskt över tillställningen.
En konsert som var magisk under den Roskildefestivalen var irländaren Luka Blooms framträdande i ett mindre tält en av de där varma solskensdagarna. Han körde akustiskt. Ensam med gitarr. Hon spelade in. Vi har det fortfarande kvar på kassett och jag kan fortfarande känna värmen.
Vi var här då en gång i maj nittonhundraåttionio, jag och mina två polare. Vi bodde hos en av kompisarnas kusiner ute i Tumba. Vi skulle se Bob Dylan i Globen. Då vi åkte in till stan med pendeltåget så klev vi av vid Södra station, som var nytt då. Ingen av oss hittade särskilt väl i Stockholm på den tiden, men vi hade guide, kusinen från Tumba.
Jag minns att vi åkte Djurgårdsfärja över det blå vattnet i vårvinden och grönskan på Katarinabergets höjder och alla gamla vackra hus och sedan Gröna Lund och Kurt Olsson med damorkester på Stora scenen där och pizzerian och lite Carlsberg och sedan tunnelbanan ut till Globen som ju också var helt nybyggd då. Och jag minns Bob Dylan som uppträdde med huvan uppdragen. Ännu en spelning på hans Never Ending Tour. Inte särskilt engagerat, sa man väl.
Roskilde nittonhundranittio var en helt annan sak. A och jag anlände ganska sent en kväll, tror det var fredagskväll, och möttes av Beds Are Burning med Midnight Oil som var stora då, på den tiden och vi fann en tältplats och slog upp vårt tält till Midnight Oil som spelade för fullt borta på själva festivalområdet och sedan gick vi dit. Och kvällen efter var det Dylan och det var betydligt roligare att se honom där under det stora partyt på Roskilde än i Globen, Stockholm året innan. Hon spelade in den där konserten, eller delar av den, på en medhavd liten freestyle och emellanåt i sorlet och musiken kan man höra mig skråla något entusiastiskt över tillställningen.
En konsert som var magisk under den Roskildefestivalen var irländaren Luka Blooms framträdande i ett mindre tält en av de där varma solskensdagarna. Han körde akustiskt. Ensam med gitarr. Hon spelade in. Vi har det fortfarande kvar på kassett och jag kan fortfarande känna värmen.
Förband till Dylan
I Expressen skriver Plura Jonsson om Bob Dylan. Jag minns konserten i Globen 1989, min första Dylankonsert.
Jag repriserar tre tidigare bloggposter där jag skrivit om Dylan. "Konserter" är ett något omarbetat stycke ur ett manus som jag arbetade med år 2000, vintern efter millennieskiftet och även senare.
Jag repriserar tre tidigare bloggposter där jag skrivit om Dylan. "Konserter" är ett något omarbetat stycke ur ett manus som jag arbetade med år 2000, vintern efter millennieskiftet och även senare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)