torsdag 27 februari 2014

Hemingway


Jag tänker på Ernest Hemingways roman Att ha och inte ha som utgavs på svenska 1939, i översättning av Thorsten Jonsson. Jag läser i Nils Granbergs bok om Hemingway (Natur och Kultur 1991) att romanens två första delar skrevs som noveller, separat publicerade i tidskrifter. Den gamle och havet är en del ur ett stort projekt om havet som Hemingway arbetade med under en längre tid. En sammanslagning och en friläggning. Det är intressant att tänka sig hur Hemingway kan ha arbetat med sina texter, sina böcker. Han har själv skrivit en hel del om sitt skrivande, till exempel i En fest för livet som handlar om åren i Paris på 1920-talet då många av de tidiga novellerna kom till.

Jag har en bok från Everyman’s Library: Ernest Hemingway The Collected Stories. Den boken innehåller ett stort urval av Hemingways noveller, både från böcker och tidskrifter. I svensk översättning finns Hemingways noveller samlade i volymen I vår tid, som jag läste då jag gick i gymnasiet.

onsdag 26 februari 2014

Noveller och essäer


Jag läste nyligen Olle Thörnvalls bok Tankens konst. En essä om Hjalmar Söderbergs noveller som utkom på Ellerströms förlag 2011. Jag är nyfiken på Hjalmar Söderbergs noveller. Har läst romanerna Doktor Glas och Den allvarsamma leken. Och, många år tidigare, Historietter. Jag har även läst Bure Holmbäcks monografi om Hjalmar Söderberg. Olle Thörnvalls essäer läser jag gärna. I exempelvis essäboken På och utanför kartan (2006) skriver Thörnvall om författare som inte är de mest kända men som han vill uppmärksamma, och det är spännande läsning, att få följa spåren efter de författarna. Olle Thörnvall har även skrivit mycket om en annan Stockholmsskildrare och novellist: Gustaf Rune Eriks som skrev noveller och romaner vilka ofta utspelas på Södermalm i Stockholm.

Efter att jag läst Olle Thörnvalls essä om Hjalmar Söderberg så läste jag Med strömmen, en novell som Söderberg publicerade 1903 och som återutgivits av förlaget Novellix 2012. Novellen är hämtad ur samlingen Främlingarna (1903). Det tycks inte vara alldeles enkelt att få tag i Söderbergs novellsamlingar. När jag letade i bibliotekskatalogen nyligen såg jag novellsamlingar som senast gavs ut på 1940-talet. Ändå känns Hjalmar Söderbergs texter ständigt aktuella. Hans mest kända romaner finns alltid att få tag på i pocket och nya studier av författarskapet kommer ut. Senast en avhandling av Miranda Landen: Och nu börjar historien. Hjalmar Söderbergs novellkonst (2013). Novellix gör en viktig sak som tar upp Hjalmar Söderberg i sin serie, serien som innehåller både klassiska och nyskrivna noveller av olika författare. Kvalitetslitteratur i fickformat, som det står på baksidan av Med strömmen. Jag söker vidare.

måndag 24 februari 2014

Intervjua


Jag läste en bok om att intervjua, av Stig Hansén och Clas Thor, utgiven 1997 i Ordfronts serie med böcker om skrivande. Jag minns att jag köpte den boken en gång för flera år sedan på Bagarmossens bibliotek i en hylla med utrangerade böcker. Det är en lärorik bok som tar upp olika sidor av intervjuandets konst i journalistiskt arbete. Internet lyser med sin frånvaro i mitten av 1990-talet. Kanhända att det nu finns någon uppdaterad utgåva av Intervjua. Det är nog så med många böcker av det slaget som gavs ut för tio, femton eller tjugo år sedan, att de kan kännas lite väl daterade genom att nätet har ändrat förutsättningarna så mycket inom media. Inget Twitter eller Facebook år 1997. Inte heller bloggar, som väl slog igenom först i mitten av 00-talet. Och på 90-talet är papperstidningen inte heller hotad, även om nätupplagor började dyka upp. Aftonbladet var tidigt ute på webben. Boken Intervjua har undertiteln En grundbok inom media, och jag tror att de grunder som presenteras i boken gäller fortfarande.

onsdag 20 november 2013

Längs älven


Vi gick längs älven. A och jag. En sen kväll i slutet av juli. Sommar i norr. Vi hade varit och sett Eldkvarn spela Yttersti Bodträsk, långt uppe i skogarna. Åkt buss, fram och åter. Nu gick vi längs älven igen, en sen kväll i norr. Rallarrosen blommade. Ungdomar körde bil ner till älvstranden. 2013. Långt senare. Jag lämnade några varv i raggarsvängen och tog tåget söderut. Då, 1989. Också senare delen av sommaren. Nu är det november. Mörkt utanför köksfönstret. Man pratar fotboll i teve. Jag skriver på bloggen igen. Vi gick över strandängen. Motströms.

tisdag 22 oktober 2013

Georgia Heard: Allt gott på jorden och i solen



Jag har läst Georgia Heards bok Allt gott på jorden och i solen. Jag tycker att det är en inspirerande bok. Georgia Heard har skrivundervisning – om dikt och diktskrivning - för barn i skolor, från förskoleklass och uppåt. Första kapitlet har rubriken ”Att skapa glädje genom läsning” där hon tar upp vikten av diktläsning. ”Innan man blir poet måste man läsa poesi.” Hon läser dikter med eleverna, för samtal om ton, rytm och musik; det kan vara dikter som inte skrivits med tanke på barn, dikter som ändå passar in i undervisningen.


Heard tar på ett bra sätt upp början på skrivprocessen, att börja skriva en dikt – vilket jag känner igen: försöket att se en inre bild, att fortsätta. Det är intressant att läsa om hur hon samtalar med eleverna om att finna sin egen känsla, säga något om sitt eget liv. Hon talar också om att vissa platser, som känns rika och varma, kan ge större lust att skriva, om att atmosfären i rummet är betydelsefull. I en klass som hon besöker finns en känsla av trygghet, klassens lärare har läst mycket för eleverna och steget är kort till att skriva egna dikter. På en sommarkurs undervisar hon lärare i skrivande; lärarna blir överrumplade över att de själva måste skriva.

På ett ställe citerar hon läraren och poeten William Stafford: ”Jag är en meddansare … Jag måste sväva runt dikterna snarare än att dyka ned i dem … Inriktningen måste vara att den skrivande själv tar över sitt skrivande.”

Heard påminner sig själv om att undervisning i diktskrivande är en process lika väl som själva diktskrivandet.

Senare i boken tar hon även upp dikter med rim, olika versformer. Det kan vara roligt att prova andra former än den fria versen.

På ett ställe talar Heard om att det kan vara naturligare att börja med att läsa dikter för en mindre grupp barn som är intresserade av poesi, vid ett bord eller en särskild diktplats. Där kan den mindre gruppen lära sig om och skriva dikter, och sedan kan sakta de andra i klassen komma med. ”Fördelen med detta är att eleverna inte känner sig pressade att skriva dikter; de börjar med det när de är mogna för det. Ett hinder för många elevers skrivande är rädsla eller en stereotyp syn på diktning.”

I åttonde kapitlet ”Att skapa en värld av poesi: Ritualer” talar Georgia Heard om olika sätt att ge läsningen och skrivandet en naturlig plats i vardagen.

Jag gjorde många anteckningar när jag läste den här boken; det är en bok att återkomma till.

2012-09-07

tisdag 15 oktober 2013

Uppdatering

Nu finns ytterligare information på skrivpedagogernas hemsida!

lördag 14 september 2013

Skrivpedagogerna i Stockholm

En ny hemsida är under uppbyggnad.

Här på skrivpedagog.se finns information om aktuella skrivarkurser och övrigt om läsande och skrivande.

Följ våra uppdateringar.