I förrgår kväll, på trettondedagsafton, lyssnade A och jag på The Go-Betweens. Jag kände för att lyssna på 16 Lovers Lane från 1988. Och den musiken passade bra. Har spelat Bob Dylans julskiva till glöggen några gånger nyligen och nu var det dags för något annat. Nu i början av januari, i början av 2010. Då funkar The Go-Betweens.
Jag hittar Robert Forsters första soloskiva i skåpet. En LP som kom 1990. Har inte lyssnat på länge. Men vi brukade spela den förr. Ett av nittiotalets soundtrack. Det var då jag först hörde talas om The Go-Betweens. Vi har en skiva från 2003 också - bright yellow bright orange.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar