Brännboll

Jag tar en promenad runt åsen. Nerför Sparbanksvägen och vidare genom skogspartiet mot E4. En ständig biltrafik. Jag går förbi utomhusbassängen och stannar och sätter mig på en parkbänk. En man med hund passerar. Ett gäng spelar brännboll ute på den stora gräsmattan. Längesen man gjorde det, lirade brännboll. I plugget. De sista veckorna på vårterminen. Vi lämnade klassrummet i Östra skolan, den gula tegelbyggnaden. Gick ut och spelade brännboll på skolgården. Ibland kunde man få till ett slag så tennisbollen for iväg ända bort mot en av paviljongerna. Sedan sprang man, runt alla koner. Sällskapet där ute har jackor på marken istället för koner. En kvinna tar ett långt slagträ och slår iväg bollen. Sedan springer hon. Spelarna står utspridda. Var är brännaren? Jag reser mig och går vidare, bort förbi lekparken och de nya vita höghusen. Jag har blivit varm i min vårjacka. Det grönskar allt mer i träden. Jag fortsätter backen upp mot tunnelbanan. Folk kommer ut genom dörrarna från tunnelbanehallen. På väg. Som jag.