Graham Greene: Flyktvägar

Bokläsningen är blandad. Jag läste nyligen en bok av Graham Greene som heter Flyktvägar, från början av 80-talet (1981 står det på den röda bokryggen av mitt exemplar, som är ännu ett fynd från utgallringshyllan på biblioteket i Kalix). Graham Greene är en författare som jag knappt har läst något av. Brighton Rock läste jag i början av 90-talet, har den i pocket. Men han är en av dessa författare som jag hela tiden tänker att jag ska läsa. Filmen Den tredje mannen, med Orson Welles, skrevs av Graham Greene. I boken Flyktvägar framgår att han arbetade mycket med filmmanuskript. Men många romaner blev det. Och resor som gav stoff till berättelser. Många resor till olika länder och konflikthärdar (för att välja ett ord). ”Mer sällan än man kunnat vänta sig visade sig platserna som jag besökte vara källor till mina romaner. Jag letade inte efter källor, jag stötte på dem av en slump.” (Översättning: Olov Jonason).

Han skrev också pjäser. Och noveller, vilket han tar upp i nionde kapitlet där han resonerar kring skillnaden mellan att skriva noveller och romaner. ”När det gäller romanen, som kanske tar flera år att skriva, är författaren inte samma människa vid slutet av boken som han var i början. Det är inte bara så att hans personer har utvecklats – han har utvecklats tillsammans med dem, och det ger nästan att alltid en känsla av grovhet åt arbetet: en roman kan sällan inge en den känsla av fullkomlighet som man finner i Tjechovs novell Damen med hunden”, skriver Graham Greene som inser, tidigare i samma kapitel, att han ända från början har varit en novellförfattare, också.

Mitten av januari

 

En sen onsdagskväll i mitten av januari.

Jag sitter uppe och skriver ett lektörsutlåtande. Mildväder. Sol idag. Och halt att gå nästan överallt. Vintervädret växlar hela tiden.

Vi har åkt pulka och snowracer och ”matta” vid en del tillfällen i vinter, ett par gånger här i Stockholm, några gånger, och ganska mycket i Kalix under jul och nyår.

Åkte tåg upp, även den här julen.

Men nu är det vårtermin. Tid för läsning och skrivande ibland, jag ska återkomma till det här på bloggen som nu är inledd för 2015.

Julläsning

Jul och tid för en del läsning. Har snart läst ut romanen Stjärneborg av Alexandra Coelho Ahndoril, fascinerande om Tycho Brahe och världen omkring honom på ön Ven i Öresund. Jag hittade den boken för flera år sedan, på Coop i Kalix, men först nu läser jag den.
Tidningar: Jag köpte Vi läser som har en intervju med Klas Östergren och en artikel om Merethe Lindström, novellist, tidigare vinnare av Nordiska rådets litteraturpris. Lindström debuterade med en novellsamling redan 1983. Jag ska ta och leta reda på hennes böcker vid tillfälle. Det är intressant att läsa om en författare som man inte känner till närmare. Nya upptäckter.
Mojo har mycket om U2. Jag har bläddrat igenom senaste numret. Östergren och U2 hittade jag på 80-talet. Jag har ett från biblioteket i Kalix utrangerat exemplar av filmaktuella romanen Gentlemen. Läste den i mitten av 80-talet, tror det var 1986. Och några år senare Ankare, ett nytt sätt att skriva för Östergren, ny mark kanske man kan säga. Den romanen skulle jag kunna läsa om någon gång framöver. Sedan läser jag Ulf Lundells nystartade blogg och en del annat på nätet. Imorgon börjar mellandagsläsningen.

Skrivande och läsning

Fortsätter att skriva på min roman – tillägg i texten – nu i december medan julen närmar sig. Snart en ny utskrift.

I övrigt, inom skrivpedagogiken, har jag ett uppdrag att göra en lektörsläsning på ett längre manuskript som jag har fått mig tillsänt. Till vårterminen planerar jag även nya studier, för egen del, och i maj kommer jag att delta i en konferens om kreativt skrivande på Linnéuniversitetet.

Så almanackan för 2015 börjar fyllas på med noteringar.

Julkalender från Skurup

Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola gör en julkalender: Jul i Skurup.
Lucköppningen börjar imorgon.
Jag följer med.

Nyskriven novell i eProvins

En ny novell av mig är idag publicerad i nättidskriften eProvins. "Vägen söderut" är även tänkt att göra sällskap med "Paret på stranden" i en novellsamling som är under arbete.

Läsa och skriva i november

Nu har jag nästan läst ut Torsten Ekboms mycket läsvärda bok om Franz Kafka: Den osynliga domstolen. Jag blir nyfiken på att läsa mer av Kafka, novellerna verkar intressanta. Mycket av det Kafka skrev och som blivit publicerat är i det korta formatet. En del av verket kallas ofullbordat och fragment. Det är läsning som jag kan ta mig an framöver!

 

I helgen var det tjugofem är sedan Berlinmuren föll. Jag minns då A och jag tågluffade genom Östeuropa sommaren 1990. I Berlin var det strålande sol och varmt. På en plats där muren stått sålde man föremål. Jag minns att det var delar av uniformer, kanske stenar från muren, märken av olika slag. Vi gick omkring i staden Berlin, i öst och väst.

Sedan reste vi vidare till Prag och Budapest. I Prag försökte vi hitta ett Kafkamuseum, men fann inget sådant. Vi kanske inte letade tillräckligt ihärdigt. Men nog gick vi till någon turistbyrå och frågade om information. Numera kanske en mobil skulle leda en resenär rätt. Ett kapitel i Ekboms bok handlar om Kafkas förhållande till telefoner, den tidens nya kommunikation, hur telefonerna förekommer och vilken betydelse de har i hans texter. Det är spännande.

 

Om kvällarna skriver jag något. Fortfarande mycket redigering av en prosaberättelse. Men nya textavsnitt tillkommer även. Alltid något i detta novemberväder med lätt duggregn, grå himmel och allt tidigare mörkt om eftermiddagarna.