Nu har jag nästan sett hela No Direction Home, Martin Scorseses film om Bob Dylan, på DVD. Började se del två sent igår kväll. Jag såg mycket av dokumentären när den gick på teve för fem år sedan. Inte riktigt allt, tror jag. Greil Marcus bok har jag läst ut. Dags att lyssna på musiken igen.
Fina oktoberdagar nu. Kallt. Löven faller. Jag färdas genom Stockholm. I snart tjugo år har jag bott här. Sedan våren 1991. I somras åkte jag med min äldste son till Kalix. Träffade släkt och vänner. Hittade åkerbär. Var en hemvändare.
Imorgon är det måndag igen. Ska försöka skriva på kvällarna. Mörkt utanför fönstren. Trafiken hörs på avstånd. Månen skymtar bakom träden. Filmen om Dylan sitter kvar i spelaren. En ny vecka kan börja så.
