onsdag 31 oktober 2007

In i november

Jag lämnar Fältöversten och tar rulltrapporna ner till tunnelbanan. Tänkte att jag skulle gå en sväng till skivbutiken för att se om de har några tidiga 70-talsskivor med Rod Stewart till billigt pris, för det har de haft, men jag struntade i det. Direkt ner i tunnelbanan istället. Och hemåt. Röda linjen, mot Fruängen. För mycket folk överallt. Och nu ska alla hem, eller vart de ska. En man står och gapar i mobil. Jag försöker läsa Steinbeck. Unga och medelålders.
Milt idag. Efter regnet. Blöta löv överallt. Och räntan har höjts. Redan mörkt i skogspartiet nedanför slänten. Lera. Min ryggsäck hänger på axeln, och jag är varm i min svarta jacka. Nästan för varm.
The Soundtrack Of Our Lives, ur högtalarna i rummet idag. Vi såg dem på Circus, Djurgården i november 2004. Ebbot klättrade på läktarna, i slutet av konserten, som var något av det bästa jag sett faktiskt. Nu har tre år gått. Jag sitter i köket, trött.
Snart november nu. Och ännu en vinter.

Sista oktober och klar blå himmel. Två plusgrader imorse, och sol in i rummet. Vi har inte skaffat några markiser än. Löven har fallit från björken utanför köksfönstret.
Dylan på dvd. "Live At The Newport Folk Festival 1963-1965". Recenserad i DN, av Nils Hansson. En fyra i betyg. Säkert bra.
Sitter på Kupan, Östgötagatan och äter lunch. Crêpes med sallad, för fyrtio spänn.

Jag flyttade hit till Stockholm den 8 maj 1991, efter att ha avslutat Kulturkursen på Åsa folkhögskola. Tjugo år, snart tjugoett. Skrev på något som jag tänkte skulle bli en roman. Och att det skulle gå fort att skriva den.
Jag ser ut genom fönstret, min spegelbild i rutan, i glaset, över sexton år senare. Lamporna lyser i mörkret och det regnar.
Imorgon är vi inne i november.

måndag 29 oktober 2007

John Steinbeck och Thorsten Jonsson

Jag har börjat läsa "Vredens druvor" av John Steinbeck. Har aldrig läst den förr. "Vredens druvor" är Steinbecks stora roman om 1930-talets depression i Amerika. Om lantarbetarna som drevs från sina hem och ut på vägarna. "Grapes of wrath" utkom i original år 1939. Den svenska utgåvan kom 1940, översatt av Thorsten Jonsson, författare, journalist och korrespondent i New York. Han översatte en del av den tidens amerikanska litteratur. Ernest Hemingway, exempelvis. Thorsten Jonsson är själv välkänd som novellförfattare. "Fly till vatten och morgon" är titeln på hans mest kända novellsamling, hans "förbrytaralbum" som bygger på autentiska rättsfall. "Konvoj" är hans enda roman, som nu i höst ges ut på nytt av förlaget Modernista. Jag har "Konvoj", i pocket, Delfin-serien, stående i bokhyllan. "Konvoj" ska också läsas. Har inte läst den heller! Översättning är alltid tolkning, har jag hört sägas. Det låter troligt. Personlig tolkning. Per-Olof Erixon har skrivit "Ett spann över svarta ingentinget: Linjer i Thorsten Jonssons författarskap" (1994). "Hemingway från Hörnsjö" (där han föddes, i Västerbotten) kallades han i en tidskrift på 80-talet. Tidskriften Kannibal tror jag det var. Läs Thorsten Jonsson!
Den enda bok av Steinbeck som jag har i min ägo är "Breven kring Öster om Eden" - en samling med brev som han skrev till sin förläggare under arbetet med romanen "Öster om Eden". Ett slags indirekt arbetsdagbok, kan man kalla den.
Bruce Springsteen gjorde 1995 skivan "The ghost of Tom Joad". Tom Joad heter huvudpersonen i "Vredens druvor".

lördag 27 oktober 2007

En dag i oktober

Min gamla skrivmaskin står nere i källaren nu. Jag skrev på den i många år, från början av 1988 fram till 2005. Noveller. Allt det där andra, som nu finns i pärmar.
En fågel far förbi utanför fönstret. En man går mot bilparkeringen med två svarta väskor, en i vardera handen. Snart har löven fallit. Men ännu är det gult i björkarna. En grå dag. En tant i ljusbrun kappa, med två vita hinkar, en i vardera handen, går från parkeringen och hitåt. Tallar. Björkar. En dag i oktober. Så är titeln på en roman av Karl Rune Nordkvist. Norrlandsförfattare.
Igår på teve: en dokumentär om David Sandström, som tidigare varit med i bandet Refused. Han rör sig i Västerbotten, längs vägarna där. Sara Lidman. Och Sune Jonssons fina fotografier. Han som fångat så mycket av livet hos folket där uppe. Vi har en bok med Sune Jonssons bilder - Album (2000). Den skymtade på bordet hos David Sandström också. Han har köpt en gård, med två hus; det ruffigare huset kallar han Keith och det andra huset Mick.
Jag längtar norrut. Till det där ljuset. Skogen och de öppna landskapen.
Min elektriska skrivmaskin står nere i källaren.
Jag skriver med blyerts.