Sommarläsning

 Här följer ett par lästips (som har anknytning till skrivpedagogik) för sommaren.

 

Jag botaniserade i bokhyllorna och hittade romanen Klätterbaronen av Italo Calvino. Jag läste den då jag gick i gymnasiet på 80-talet (i den här Månpocket-utgåvan). Jag har inte läst om den, men skulle vilja göra det. Känns som en sommarbok. Första svenska utgåvan kom 1959 och den är översatt av Karin Alin.

 

Klätterbaronen är skriven av den italienske författaren Italo Calvino och handlar om den tolvårige Cosimo di Rondò som en sommardag år 1767 klättrar upp i en av Liguriens väldiga ekar och stannar där hela livet. ”I samklang med naturen lever Cosimo sitt trädliv, rikt på äventyr och strapatser. Han gör långa färder. Han älskar den sköna Violante. Han kämpar mot pirater. Han författar pamfletter i aktuella frågor och brevväxlar med tidens stora filosofer. Han står på folkets sida mot överheten. Ryktet om klätterbaronen sprider sig ute i Europa och själve Napoleon besöker honom. Inte ens på äldre dar, då reumatismen ansätter honom, ångrar han att han valt ett ’annorlunda liv’”, berättar bokens baksidestext.

Jag minns den som rolig läsning. Det är en roman som man kan samtala om. Det är en roman som visar vilka möjligheter det finns i berättandet. En roman som kan inspirera.

 

Första kapitlet börjar:

”Det var den 15 juni 1767 som Cosimo Piovasco di Rondò, min bror, för sista gången satt med bland oss. Jag minns det som om det var i går. Vi satt i matsalen i vår herrgård i Ombrosa, fönstren inramade den stora järnekens täta grenverk i parken. Det var klockan tolv, då vår familj enligt gammal tradition alltid var samlad vid matbordet, trots att seden från det föga morgontidiga franska hovet att äta middag mitt på eftermiddagen redan hade vunnit insteg bland adeln. Det blåste från havet, minns jag, och bladen rörde sig. Cosimo protesterade:

  - Jag har sagt att jag inte vill ha dem, och jag vill inte!

 Han sköt fatet med sniglarna ifrån sig. Aldrig hade man sett en sådan olydnad.”

 

Den boken ska jag läsa om!

 

Nästa bok jag har valt är En författares övertygelse. Liv, hantverk, konst. av Joyce Carol Oates (svensk översättning av Ingrid Ingemark, W&W 2005). Det är en samling essäer om skrivande och läsning. ”Meningen med En författares övertygelse är att den ska vara odogmatisk och provisorisk. Att den ska handla om själva skrivprocessen snarare än den osäkra, otrygga rollen att vara författare”, skriver Oates i inledningen.

 

Jag har läst den här boken, i maj 2006. Den innehåller många tankar om skrivandet och litteraturen, skriven av den mycket produktiva författaren Joyce Carol Oates. Här finns mycket kunskap. Essäerna har titlar som ”Min övertygelse som författare”, ”Att springa och skriva”, ”Reflexioner kring misslyckande”, ”Inspiration!”, ”Att läsa som författare: konstnären som hantverkare”, ”Självkritikens gåtfulla konst”, ”Skrivkammaren”. En bok som passar bra att läsa och diskutera på en skrivarkurs: Man kanske vill säga emot Joyce Carol Oates. Man kanske har funnit helt andra metoder, är på väg mot eller har insikter som skiljer sig mycket från Oates. Eller så fördjupas kunskaper man redan har. Den här essäboken kan inbjuda till många diskussioner och samtal.

 

(2013-05-28)